Idag ringde ett konstigt mobilnr och först tänkte jag inte svara eftersom jag var på jobbet.

Men nyfiken som jag är och jag jobbade "civilt" (var inte i receptionen denna dag)

Så svarade jag 

Lars-Erik Johansson

Vem i hela friden är det sen hörde jag att han bröt på gotländska och då ramlade poletten ner.

Zingo uppfödare!! Vad kul och han hade vägarna förbi och ville komma och hälsa på oss.

Typiskt då att man skulle vara på jobbet, men han åkte förbi iaf för Björn var ju hemma.

Så han fick en liten inblick hur han eller vi har det.

Kanske kommer han tillbaka på söndag då han skulle komma åt detta håll igen.

Han komentar var iaf att han var tjock och mat är det ju ingen brist på.

Kortet är från Gotland då jag var där och provred.  

Klart att man föll för denna skönhet.

Ångrar inte en dag att jag köpte denna kille. 
Jag är en stolt ägare till i mina ögon världens bästa Irish Cob  

Äntligen en dag med sol fick en trevlig ridtur i skogen utan älgar och vildsvin.

Lilla gumman ville väldigt gärna också komma in i boxen men Zingo stod snällt kvar och bevakade sin hög med mat. Hon kom en bit in iaf.

Nästan inne
Jag ville inte störa så jag lämnade de go hästarna ifred.

Redan har det blivit advent igen. Som vanligt så har jag smyckat stallet också. Fick en liten stjärngosse på köpet.

Men det blev inte så mycket till storm. Tur o skönt var väl de. Täcket åkte iaf på så de skulle slippa istapparna. Idag kom jag äntligen upp i sadeln på en mycket pigg o glad Zingo. Sällskap av Otto fick vi också.

Äntligen hemma igen efter 17 dagar i soliga Aruba.

O Gud som jag har längtat efter honom.

Allt har i alla fall gått jätte bra här hemma. Johnny grabben har

skött hästarna galant och det känns tryggt.

Nu tillbaka till verkligheten och mörkret.